Biblioteksdagarna 2026 i Vörå

Årets svenska biblioteksdagar arrangerades den 21–22 maj i KAJ-landet, närmare bestämt i Vörå. Biblioteksdagarna är ett årligt evenemang som Finlands svenska biblioteksförening (FSBF) ordnar för alla som arbetar inom biblioteksvärlden — inom såväl allmänna som akademiska bibliotek. Inom FSBF finns ett högskolenätverk som representerar den akademiska sidan, och även i år ordnade nätverket ett eget program under dagarna.

Tjuvstart med författarsamtal

Huvudtemat för årets dagar var "Välmående bibliotek". Parallellt med det övriga programmet erbjöd högskolenätverket föreläsningar och diskussioner med fokus på AI-verktyg och AI inom utbildning, med särskild koppling till informationssökning. Evenemanget hölls på kurscentret Norrvalla, som erbjöd både övernattning och restaurang.

De som anlände redan på onsdagskvällen fick en välkommen tjuvstart: ett författarsamtal på Vörå huvudbibliotek med Ann-Luis Bertell, Lena Lindegård och Henna Johansdotter. Till kaffe och lätt tilltugg fick deltagarna också möjlighet att bekanta sig med biblioteket.

Torsdag: minimässa och bokbussar

Det egentliga programmet inleddes på torsdagen med en minimässa där både lokala och nationella författare och föreningar medverkade. Stämningen var livlig, och upplägget — att ge deltagarna tid att mingla innan föreläsningarna drog igång — visade sig lyckat.

Utomhus väntade ett mer ovanligt inslag: sex bokbussar från regionen, uppställda sida vid sida. Trots att bussarna på ytan liknar varandra trädde skillnaderna tydligt fram i jämförelse. En buss hade placerat barnböcker längs hela fordonet men på lägre hyllor, med vuxenlitteraturen högre upp. En annan buss hade två utlåningsdiskar — ett tecken på att den regelbundet tar emot större grupper.

Bokbussarna. (Bild: Janne Nyström)

Föreläsningar om välmående

Den första föreläsningen, "Hur mår biblioteken?", hölls av Lena Sundström, överinspektör för bildningsväsendet vid TTV. Hon lyfte fram ett oroande mönster: personaltätheten inom biblioteken minskade under pandemin och har ännu inte återhämtat sig. Trots att verksamheterna nu är fullt öppna förstår beslutsfattare inte alltid behovet av mer personal — delvis för att meröppenhet felaktigt betraktas som ett sätt att spara resurser.

Den andra keynote-talaren, Maria Löfqvist-Håkans, talade under rubriken "Välmående bland bibliotekspersonal" och gav konkreta råd kring återhämtning, samarbete och kommunikation. Hon betonade värdet av att ta tillvara varandras kompetenser och att skapa en gemensam förståelse för verksamhetens mål — något som bidrar till både trivsel och effektivitet.

Temat välmående genomsyrade hela programmet, bland annat genom inbyggda välmåendepauser och en genomgående uppmaning att inte stressa mellan programpunkterna.

Högskolenätverkets program: AI i fokus

Under torsdagseftermiddagen hölls parallella workshoppar. Högskolenätverket arrangerade en föreläsning av John Henriksson från Åbo Akademi med temat "Förväntningar på användning av AI inom utbildning". Den lilla deltagargruppen gav gott utrymme för diskussion.

En central fråga var behovet av tydliga riktlinjer för hur AI får användas — och när det faktiskt är ett effektivt verktyg. Generativ AI lämpar sig till exempel väl för att redigera en redan skriven text, men ett alltför stort beroende av textgenerering riskerar att ta ifrån skribenten kontrollen över innehållet.

Henriksson tog också upp problematiken med AI-detekteringsverktyg. Tester har visat att sådana verktyg ibland felaktigt klassificerar texter skrivna före AI-eran som AI-genererade — i ungefär tre procent av fallen. Siffrorna låter låga, men konsekvenserna för den enskilde kan vara allvarliga. Ett mer tillförlitligt sätt att bedöma en texts ursprung är att be studenten muntligt redogöra för sitt innehåll.

På kvällen samlades deltagarna till en trerätters middag i Vörå ungdomslokal med livemusik. Under middagen delades utmärkelsen Årets biblioteksgärning ut — i år till Enter rf.

John Henriksson föreläser om AI. (Bild: Janne Nyström)

Fredag: AI och undervisning

Fredagen inleddes redan klockan 9 med parallella programpunkter. En diskussionsworkshop behandlade temat "Så förändras undervisningen i informationssökning med AI", där deltagarna gick igenom vanliga verktyg och AI-funktioner i bland annat Google Scholar och Ebook Central. Gruppen konstaterade att funktionerna i nuläget är ganska begränsade och långsamma, men att utvecklingen sannolikt kommer att gå snabbt — vi befinner oss ännu i ett tidigt skede av en mer integrerad AI-baserad informationssökning.

Välmåendepass och kulturinslag

Efter workshoppen erbjöds flera välmåendepass. Ett av alternativen var ett besök till Tegengrensgården intill Norrvalla, där representanter för Jacob Tegengren-sällskapet berättade om Tegengrens liv och gärning. Han var poet, folkbildare, ornitolog, amatörarkeolog och bankdirektör — verksam främst i Vörå, trots att han aldrig bodde på den gård som i dag bär hans namn. Tiden var något knapp och gruppen fick skynda tillbaka för föreningens årsmöte.

Avslutande föreläsning och panel

På eftermiddagen höll Malin Knip från Folkhälsan en keynote med rubriken "Att finna ro i rörelse" om hur fysisk aktivitet påverkar hjärnans välbefinnande — en inspirerande avslutning som uppmanade till att hitta fler sätt att röra sig i vardagen. Evenemanget avslutades sedan med en paneldiskussion kring frågan "Hur skapar vi välmående bibliotek?".

Biblioteksdagarna 2026 blev ännu ett givande evenemang där deltagarna fick möjlighet att ta del av och diskutera centrala frågor inom biblioteksfältet. Det mest värdefulla var kanske ändå det som inte kan ersättas av digitala möten: chansen att träffa kollegor från hela Svenskfinland — och till och med enstaka deltagare ända från Sverige.